I helgen har haft en dag extra ledigt så nästan alla i klassen har vart ute på äventyr. Jag och Lisa åkte iväg på en liten roadtrip. Helgen kan sammanfattas så här: Babianer, antiloper,öde hotell, lifta, stad med trottoarer, skrangliga tro-tro;s, shopping på marknad, god mat, vattenfall utan vatten, polisstop.

Vi började direkt efter skolan på fredagen och tog oss först till Accra, byte tro-tro där vidare mot Ashimane för att byta igen till en väldigt sliten liten tro-tro, för att till slut komma fram till Shail Hills reserv. Hela vägen hade vi ett himla flytt med våra byten och fick hjälp varje gång av trevliga människor att ta hamna på rätt tro-tro! Det ända lite osmidiga var att den sista tro-tron släppte av oss i en döde kolsvart korsting, ungefär 1km from hotellet. Men hotell ägaren kom och hämtade upp oss i sin Pimp-bil, så de löste sig lika smidigt.

Hotellet var öde: Shial Hills resort. Med TV, AC och king size säng tyckte vi att vi kommit till ett lyxhotell -tills Lisa upptäckte kackerlackorna i badrummet.

Lördag morgon utforskade vi reservatet Shail hill. Redan påväg dit såg vi första babianen som sprang över landsvägen! Inne i reservatet var de överallt. Vi hade en påse med bananer och vatten som låg på en bänk 2m bakom min rygg medan vi stod och pratade med guiden, och då passade den här lilla filuren på att ta sig lite gratis mat!

Lisa och Guiden

 

De hade också strutsar; fast i inhägnad.

 

Hanen sitter och spanar ut över sin flock.

 

 

Liten kompis! 3 månader gammal enligt guiden.

 

Den här lilla är bara en vecka gammal, och klängde sig fast!

 

Lisa har varit förkyld och sliten i helgen så när jag vill gå tur i reservatet och se antiloper valde hon att åka tillbaka till hotellet och läsa lite. Innan det  åt lunch på det ända mat-stället som fanns i närheten; ett Ghana-style-charmigt lite lokalt ställe (skulle nog inte säga restaurang). När vi frågade vad de hade för mat svara de:”Ris” Vi:”Okej vi tar ris, tack”.

Efter det hyrde jag en taxi, som körde mig och guiden in i reservatet.

Vi kom förbi hela antilop flocken!

 

Det mesta av reservatet är savann områden

Guiden tyckte det var super kul att ta kort och skulle klättra före för att kunna ta kort på mig när jag klättrade upp. Har väldigt många fula “turist-bilder” på när mig när jag posar lite överallt. Men som svar sa jag att jag måste få ta kort på honom också!

Lägg till bildtext

Högst upp på en “sten-kulle” där folkgruppen Shial’s levde innan britterna kom.

Guiden i ingången till grottan där Shial folket gömde sig för fiender!

 

Medan vi var inne i reservatet såg vi hur regnet närmade sig! Regnperioden började i den här delen av landet för en vecka sen. Guiden fick plötsligt lite bråttom att vi skulle ta oss ut igen -taxi bilen hade inte klarat att köra på de små jordvägarna när regnet kom! Jag han ta mig tillbaka till hotellet innan regnet kom iaf. Det dundrade ner i typ 20min och sen var de över.

God och lokal producerad juice till frukost söndag morgon!

När regnet slutade slå gav vi oss av igen. Vårt nya mål var Koforidua; en liten stad i “bergen”. Ghanas berg är mer kullar om man jämför med svenska – och då har ändå inte Sverige särskilt stora fjäll. Både taxichaufförerna och de som jobbade på hotellet sa att eftersom det var lördag kunde vara svårt att få tag på en tro-tro, men vi tänkte att vi kunde ju iaf försöka. Så vi ställde oss längs vägkanten och hoppades att nån skulle komma förbi. De som kom förbi var fulla och körde bara förbi oss. Men en medelålders rik ghanan i en stor vit stadsjeep såg att vi vinkade åt tro-tro;s (som inte stannade) så han stannade och undrade om vart vi skulle. Lifta i Ghana var inget jag hade tänkt att vi skulle ge oss in på men naiva och glada hoppade vi in i hans bil när han sa att han skulle åt samma håll! Det var utan tvekan den mest bekväma resan vi gjorde under helgen -och gratis var det. Verkligen flyt! Han släppte av oss på tro-tro station i nästa by och därifrån fick vi en tro-tro mot Koforidua.

En av höjd punkterna på resan var kvällen när vi kom fram till Koforidua. Vi lämnade grejerna på hotellet, tog vara med pengar och en papperslapp med lite viktiga telefonnummer på, och tog oss ner till stan i mörkret. Elen hade gått, så de var mörkt på de flesta delarna av gatan, men mycket folk ute. Massvis med folk sålde mat från små chopbars – ett bord och nån typ av mat- med tända ljus som belysning. Vi hittade en kvinna och hennes dotter som sålde nån slags omelett i bröd. Hon hade levande ljus som lyse och en lite eld som hon tillagade maten på. Vi satt på en bänk och åt våra bröd omeletter och mös!

Det är som om skylten är tagen från vår skolbok! Starka ord.

En annan höjd punkt var Bui waterfalls; vattenfall utan vatten! Vi tog en tro-tro ut i ingenstans och hoppade av utanför entern till vattenfallet. På plats fick vi veta att det inte var något vatten i fallen eftersom regnperioden precis hade börjat; de fanns helt enkelt inte tillräckligt mycket vatten än! Men eftersom vi nu ändå var där och de inte direkt något annat att göra så vi betalade inträdet och tittade på ett vattenfall utan vatten.

Bra skylt! Men för tillfället var det inget att vatten, och inga turister heller!

Här brukar det alltså under regnperioden ösa ner vatten. Ghana’s största vattenfall när det är som mest vatten! Inte högsta dock.

Och sen stod vi än en gång vid en landsväg och hoppades att en tro-tro skulle komma förbi och plocka upp oss.Resten av dagen stor shoppade vi på marknaden! Koforidua är en mycket trevlig stad med trottoarer(!!!), trafikljus och bio! Måste vara en rikare stad än cape coast eftersom allt var är väl planerat och strukturerat. Måndag morgon tog vi oss upp tidigt och iväg till Accra, för mer marknad och god icke afrikans mat! Guld värt!På vägen från Accra till Cape coast hade vi en lite spännande upplevelse med Ghana’s polis. Trafiken ut ur Accra är galen. sjukt mycket trafik och alla tränger sig fram. En bil skulle tryck sig förre vår tro-tro och lyckades köra på oss. Ingen större skada sked – tro-tro var redan väldigt sönder bucklig! Men vår chaufför blev fruktansvärt arg, och ställde till med ett himla liv vilket drog till sig polisen. Lisa tog upp sin mobil och filmade lite diskret bråket från bilen. Eftersom jag satt några rader fram erbjöd jag mig att filma istället – eftersom jag hade bättre sikt. Tyckte ja var diskret, men inte tillräckligt. Polismanen blev riktigt upprörd och började skälla ut mig: “Is this how you do it in your country?! I’ll take you to the polis station! I take you to the station!” Riktigt obehagligt arg blev han. Men alla de andra (ghananer) i tro-tro:n skrek tillbaka och sa åt mig att jag inte skulle någonstans . All gick emot polismanen; vilket bara gjorde honom ännu argare: I’ll take all of you to the station! I take the whole car!”Var väldigt tacksam att vi hade sånt bra folk med oss, vet inte vad de sa och hur situationen löste sig men plötsligt gick alla på tro-tro;n igen och vi körde. Lite skakis men lättade kom vi fram till Cape coast sent måndag kväll. /Agnes